Men jag vet inte vad jag ska göra. Det känns som jag står framför mitt livs största beslut. Och det gör jag väl på ett sätt för det handlar om de närmaste åren och jag måste bestämma mig nu inom någon månad. Jag vet program jag vill läsa och som skulle passa mig perfekt. Jag kommer i alla fall troligtvis in på det jag tänkt mig och det skulle innebära att jag flyttar till Borlänge under en treårs tid. Ingen stad jag tänkt att bo i, men om det jag vill läsa finns där så varför inte. Och om inte detta händer så vill jag fly härifrån. Som jag länge velat. Australien. Men jag vet inte om jag vågar.. Är så rädd att boka och sedan ångra mig? För det är det enda som stoppar mig nu från att gå in och boka idag. Åå jag vet inte hur jag ska göra.

 

 

 

Så det som jag ska underhålla mig med imorgon är först en stund i frisörstolen på Nikita och senare ska jag antagligen sola och åka och ta mått till min balklänning och beställa den!! Äntligen. Det blir den som jag skrev om tidigare! Den är så jag!
Jag har knappt nämnt julafton. Det som brukar va den bästa dagen på året, men som denna gång blev den värsta. Men jag fick så fina klappar. Bland annat detta smyckesskrin som jag önskat mig så mycket för at kunna göra ordning på alla mina smycken. Jag fick dessutom ett halsband som jag inte ens tar av mig för jag älskar det så mycket. Jag vet inte om det är för att det är så fint då det är i guld och föreställer änglavingar eller om det är för den fina anledningen till att jag fick det. Men jag älskar det. 

Men jag är så jävla trött på allt just nu. Hur framförallt tjejer ser på sig själva. Som att du inte är bra nog i alla fall du inte ser ut som en victoria secret modell. Eller hur du konstant tänker, tänk om jag såg ut som henne! Jag vill ha mindre näsa, jag vill ha mindre midja, tunnare lår och platt mage. 

Jag kommer alltid bry mig om mitt yttre. För jag tycker det är kul. Men det har gått till överdrift!

Jag mår psykiskt dåligt av detta. Fysiskt också för den delen. Det tror jag alla gör mer eller mindre. Framförallt tjejer då de är de som i störst utsträckning framstår som objekt.

Jag träffar en kurator eller psykolog eller vad det kallas. Hon är nog det bästa som någonsin hänt mig. Hon får mig att veta vad allt beror på trots att jag själv inte vet. Men hon får mig liksom att alltid komma fram till det tillslut på ett eller annat sätt. 

Vissa saker mer självklara än andra. De personliga känner jag inte att jag vill dela, det påverkar ändå ingen annan än mig själv. Men något som jag tror alla påverkas av. Detta hela jävla mediahav. Jag får panik!! Jag är så trött på alla ytliga bloggar och instagramkonton som bara visar vad alla tar som ”fina” människor. Med de vi i dagens samhälle anser vara fina kroppar och fina utseenden. Jag är trött på att alla ska se upp till folk för att de ser bra ut. Inte för att de gjort någonting bra. Bara för att hen ser ut på ett visst sätt är han eller hon inte bättre än någon annan. 

Jag läser varje dag ett tjugotal bloggar för att jag tycker de är så vackra till utsidan. Det är inspiration tänker jag. Jag följer ett femtiotal träningskonton på instagram med så kallad motivation. Jag följer även där ännu fler konton som bara lägger ut bilder och kallar sig själva inspirationskonton. Det är inte inspiration att bara se smala kroppar och sminkade tjejer som vi alla skulle anse vara ”perfekta”! Det är inspiration för mig för att få mig att ogilla mig själv mer och mer för varje bild jag ser. Det är inte motivation för mig att se smala tjejer som gör träningsövningar där de står just do it! Jo det är motivation. Motivation till ätstörningar. Jag började följa sådana konton i oktober förra året. Jag börja träna varje dag för tänkte nu jävlar ska jag bli lika fin som dem. Jag köpte gymkort. Då gick jag upp alldeles för tidigt om dagarna för att vara på gymmet sex när de öppna i stort sätt varje dag innan skolan. Vissa dagar lite längre sovmorgon. Men det är inte det som är poängen! Det jag menar är det är inte motivation. De där jävla kontona gjorde att jag kände yrsel ständigt, jag sprang timmar på de där löpbandet, jag sprang om kvällarna flera mil och grät samtidigt som jag sprang för jag hata mig själv så mycket. Det är inte motivation. 

Jag vet att enda sättet för mig att komma från min sjuka utseendefixering kring mig själv är att inte se detta. Därför har jag slutat följa alla så kallade fitnesskonton. De är inte motivation. Kanske för ett fåtal, men de flesta mår bara dåligt av det. Som en stress. Jag följer inte längre de där kända bloggarna. För jag mår dåligt av att jämföra mig själv med dem. För jag kommer ändå aldrig se ut som de hur mycket jag än vill. Jag följer inte alla inspirationskonton som har med utseenden att göra. 

Det gör dig inte inspirerad och motiverad. Det gör dig sjuk. Det gjorde mig så sjuk att jag inte tyckte mitt liv var värt någonting längre. 

 

 

 

 

Som att jag inte kom i säng så sent som jag trodde att jag skulle göra så hade jag otroligt mycket energi idag! Kanske för att jag vet att det är jullov? Den bästa tiden på året! Hur som helst direkt när jag vakna så stod jag i köket med mamma min i några timmar och bakade alla möjliga sorters julgodis du kan tänkta dig. Nougatkolor, ischoklad, rocky roads, knäck, chokladtryfflar och någonting som var bland de godaste jag ätit som jag ej kommer ihåg namnet på för stunden. Men energin var inte slut för det och jag började städa och torka hela huset och göra ordning i skåp och torka speglar. Nu ska jag gå till morfar och slå in lite julklappar. Det blir en lugn och fin kväll, precis så som jag älskar.